Denna skiva innehåller Berghems pastorat. Pastoratet består av två församlingar i mellersta delen av Marks härad, Berghem och Hajom. Registret består av födda, vigda och döda 1681 - 1920.

Denna skiva innehåller Fritsla pastorat som består av församlingarna Fritsla och Skephult belägna i den norra delen av Marks härad. Registret består av födda, vigda och döda 1681 - 1920.

Denna skiva innehåller Istorp pastorat. Istorp pastorat består av tre församlingar i södra delen av Marks härad och gränsar mot Halland, Istorp, Horred och Öxnevalla. Kyrkböcker före 1763 saknas i Öxnevalla. Det talas om utlåning som aldrig återlämnats. Registret består av födda, vigda och döda i Istorp 1682 - 1920. Horred 1683 - 1920 och Öxnevalla 1763 - 1920.

Mark Rötter är tidningen som MHSF ger ut. Skivan startar med nummer 3 1986, nr 1 och 2 1987 därefter samtliga nummer t.o.m. 2008. Totalt 79 tidningar!

Denna skiva innehåller Surteby pastorat. Pastoratet består av fyra församlingar i södra delen av Marks härad, Fotskäl, Surteby, Kattunga och Tostared. De flesta kyrkoarkivalier förstördes p g av brand omkring 1860, varför tidigare material saknas. Registret består av födda och vigda 1860-1920 samt döda 1842-1920.

Denna skiva innehåller Torestorp pastorat. Torestorp pastorat består av tre församlingar i sydöstra delen av Marks härad, Torestorp, Älekulla och Öxabäck. 1785 ödelades Torestorps kyrka i en häftig brand, varvid kyrkböckerna förstördes. Registret består av födda, vigda och döda i Torestorp 1785 – 1920 och Älekulla och Öxabäck 1668 - 1920.

Denna skiva innehåller Örby pastorat. Pastoratet består av två församlingar i centrala delen av Marks härad, Kinna och Örby. På grund av brand 1762 förstördes allt material före detta årtal. Registret består av födda, vigda och döda 1762 - 1920.

I den här berättelsen får vi följa med till Älekulla i slutet av 1800-talet där många, mest unga, lämnar fäderneslandet för att söka lyckan i det stora landet i väster. Den här längtan efter ett bättre liv kallas i folkmun för ”amerikafeber” vilket har blivit bokens titel.
Vi får vara med i det dagliga livet i socknen med julslakt, slåttergille, marknadsbesök och mycket mera. Här bjuds på både humor och tragik och som en röd tråd:
Drömmen om Amerika.
Erland Andersson är född 1937 i Älekulla. Han har arbetat som mekaniker och bilplåtslagare. Jämsides med det har han ägnat sig åt skogsarbete på födelsegården som han övertog år 1961.

I den här berättelsen får vi följa med till Älekulla i slutet av 1800-talet där många, mest unga, lämnar fäderneslandet för att söka lyckan i det stora landet i väster. Den här längtan efter ett bättre liv kallas i folkmun för ”amerikafeber” vilket har blivit bokens titel.
Vi får vara med i det dagliga livet i socknen med julslakt, slåttergille, marknadsbesök och mycket mera. Här bjuds på både humor och tragik och som en röd tråd:
Drömmen om Amerika.
Författaren har själv läst in boken och dialogen är på ''Älekullska''. Amerikafeber är skriven av Erland Andersson, ''Erland i Prästhult''.
Erland Andersson är född 1937 i Älekulla. Han har arbetat som mekaniker och bilplåtslagare. Jämsides med det har han ägnat sig åt skogsarbete på födelsegården som han övertog år 1961.

För systematisk arkivering av forskningsmaterial
Hur arkiverar man sitt släktforskningsmaterial? Alla handlingar, bilder, dokument och annat. I den här guiden får du handfasta tips på hur du på ett strukturerat sätt kan samla materialet och samtidigt ha det lätt åtkomligt.

Detta är en bok om romanoa, resandefolket eller som de kallats i folkmun: ''tattarna''. Vilka är dom och var kom dom ifrån? Boken är också en reseskildring av en resa in i mitt eget blod.
Det finns tidigare inte mycket skrivet om detta av det svenska samhället så skamligt behandlade folk och denna bok är den första skriven av någon med egna rötter i denna kultur, där författaren på ett personligt sätt gör en resa i detta folks historia i Sverige under 500 år.

Denna bok är en motvikt. Avsedd att skapa balans mellan morgontidningarnas, dagstidningarnas, kvällstidningarnas, nyhetssoffornas, Rapports och sena Rapports flod av ''nyheter''. I denna bok presenteras uteslutande ''Dåheter'' Folk och företeelser i Mark, fångade i det framrusande vardagslivets backspegel....

Denna stora hembygdsbok, skildrar på ett utomordentligt sätt den natursköna bygden kring Öresjön i Mark. Invånarna är att gratulera till en bok, som även blir en uppslagsbok när det gäller historia, näringsliv och natur.
Nestorn bland författarna, Gustav Larsson, har ägnat en stor del av sitt liv åt forskningar om sin hembygd. Han är en kunnig historiker och har skrivit huvudparten. Hans avsnitt om Öresten är inte bara en lokal skildring utan här får man även en hel del svensk historia på köpet.
Förutom Gustav Larssons artiklar innehåller boken intressanta avsnitt om församlingens kyrkor, socialvården, skolan, idrottsrörelsen, natur och växtgeografi, minnesbilder från bygden, m.m. I Örby fanns på sin tid över 600 torp och man förstår väl vilken stor betydelse hemvävningen då hade i dessa trakter. Den fina leran i fornfjordens botten gav goda förutsättningar för skickliga hantverkare, som tillverkade kakelugnar och krukor. Färdevägar sedan äldsta tider mot Halland, Småland och centrala Västergötland, gav ett rikt reseliv. Gästgivargård fanns tidigt och hade stor betydelse i ’’byn vid vägskälet’’.
Hyssna i juni 1981
Hugo Johansson

Två av emigrantforskningens ledande företrädare presenterar nu tillsammans en efterlängtad handbok. Boken tar upp en rad såväl väntade, som oväntade, aspekter och möjligheter i samband med emigrantforskning.
Förutom de sedvanliga arkiven berättas också om konsulatshandlingar, mönstringskort och sådant som Facebook.
Författarna Anna-Lena Hultman och Ted Rosvall är båda välkända inom släktforskarrörelsen och har gedigna kunskaper om ämnet. Format A4, 112 sidor med hundratals illustrationer och exempel.

Underlaget till denna bok folkminnesskildringar från Fritsla nedtecknades år 1937. Nedteckningen gjordes på uppdrag av Västsvenska Folkminnesarkivet i Göteborg och originalhandlingarna finns idag på Dialekt-, Ortnamns- och Folkminnesarkivet i Göteborg.

Om sägner och folktro i 1800-talets Fotskäl.

Om sägner och folktro i 1800-talets Surteby-Kattunga.

Gunnar Ahlberger (född 1932) skildrar i Hultakvarnmordet ett brutalt rånmord som inträffade för snart 150 år sedan. Endast o några korta tidningsnotiser har fallet uppmärksammats tidigare. Detta är anmärkningsvärt eftersom rånmordet gett upphov till omfattande mytbildning som lever kvar ännu i dag. Enligt folkopinionen utpekas bondsonen Erik Torkelsson som gärningsman. I boken visas att denne blev oskyldigt dömd.
Författaren använder sig av autentiskt domboksmaterial som underlag för framställningen. Med starkt engagemang har han lyckats rekonstruera förloppet, trots det snåriga och svårarbetade källmaterialet.
Vid genomgången av dokumenten framträder bilden av en skrämmande process. På flera punkter var uppläggningen klart olaglig i förhållande till dåtidens rättsordning.
Bakom Justitiemordet ligger inte desto mindre mänskliga bevakelsegrunder. Däri ligger möjligen ett bidrag till förståelsen av vår tids beteenden.
Hultakvarnmordet vänder sig till en historiskt och rättshistoriskt intresserad allmänhet.

Utgiven av Släktföreningen Annika och Torkel i Berg.

Pressklipp till första upplagan.
’’Visserligen är det inte allom givet att kunna fylla bortåt 400 boksidor med uppgifter om hemsocknen, men nog finns det åtskilligt att uppteckna om vilken som helst av de många gamla kyrksocknarna i vårt kära Sverige. Den här omnämnda boken, utgiven på Hyssna Hembygdsförenings förlag, adress Hyssna är en god förebild.’’
Axel Henriksson, Kinnarumma - Sjuhäradbygdens tidning.
’’Boken om Hyssna är en mycket värdefull, och så vitt man kan bedöma även vederhäftig bok om den gamla socknen, som nu gått upp i något större och som man därför funnit anledning att närmare skildra. Att det blir en bok för alla hyssnabor både hemma och i förskingringen, är självklart. Den har emellertid intresse långt utanför socknens gränser för den som är aldrig så litet intresserad av hembygdens förhållanden’’
Anders E. Johansson - Västgötademokraten.
’’Även Hyssna har nu med anledning av kommunsammanslagningen begåvats med en förnämlig hembygdsbok. För densamma svarar huvudsakligen den flitige hembygdsforskaren och upptecknaren Hugo johansson, känd och välkänd för BT:s läsare genom sina många artiklar från Hyssnabygden . . . Boken om Hyssna ger vid handen att författaren gått till verket med stor kärlek till sin hembygd och i syfte att ge en så fullödig och trogen bild av densamma som möjligt. Och härutinnan har han också lyckats väl. Allt väsentligt, som finnas att få reda på om Hyssna, torde vara med, även om författaren helt naturligt måst koncentrera sig. Boken är klart och redigt uppställd’’
Redaktionssekreteraren Gustav Thulin – Borås Tidning
’’Sägner, folktro och folksed meddelas i flera kapitel. Men ej blott vad gammalt och fornt är sysslar boken med. Kyrkans och skolans historia, föreningslivet, befattningshavarna, historia, allt har förts fram till vår egen tid. Denna bok på 370 stora sidor, tryckt på mycket gott papper, frikostigt illustrerad med utmärkta bilder, är ett synnerligen vederhäftigt, rejält och vackert marboarbete, för vilket förf. Hugo johansson i Hyssna, är värd stor heder och uppskattning’’
Carl Martin Bergstrand - Göteborgsposten

Släktforskare är en brokig skara människor med en gemensam nämnare, intresset för sitt ursprung. l den här boken möter vi två kvinnor i två olika generationen mor och dotter Vi får följa deras sökande efter sina rötter. De tar läsaren med på en spännande resa, som utöver glada skratt och igenkännande nickar bjuder på faktakunskap och nyttiga forskartips.
Kort sagt, den här boken skildrar en släktforskares vardag såsom den ser ut i jakten på dem som levde före oss.

Nio föreläsningar i Krigsarkivet.
År 2005 fyllde Krigsarkivet - sedan 1995 en enhet i Riksarkivet - 200 år. Detta uppmärksammades med en omfångsrik historik över institutionens historia, som publicerades i Årsbok 2005 för Riksarkivet och Landsarkivet.
Ett ytterligare inslag i jubileumsfirandet var en öppen föreläsningsserie som ägde rum hösten 2005. Nio forskare höll var sin föreläsning med utgångspunkt från material de använt i Krigsarkivet. I denna volym publiceras dessa nio föreläsningar, vilken ger en bild av ett mångfasseterat och innehållsrikt arkivmaterial, som kan användas också utanför den rent militär- och krigshistoriska forskningen.
I det första bidraget ges en allmän presentation av forskningen i Krigsarkivets material genom tiderna. Därefter beskrivs hur den svenska flottans sjöslag återspeglas i arkiven, följt av en uppsats som behandlar ämnet krigshistoria och dess plats i svensk officersutbildning. Persontransporter mellan Sverige och Tyskland, spanska sjukan. de svensk-brittiska säkerhetsrelationerna under kalla kriget och militärens kartor är andra ämnen som tas upp till behandling. under rubriken "Privatarkiv - kuriosakabinett eller vetenskaplig guldgruva" skildras såväl samlandet av autografer och handskrifter som innehållet i några av Krigsarkivets personarkiv, medan den nionde och sista bidraget är änat de gamla blåsoktetterna.
Boken avslutas med fyra små avsnitt med ett helt annat innehåll och skrivna utan vetenskapliga ambitioner. Två av bidragen kan betecknas som minnen från en lång tjänstgöring i Krigsarkivet, ett bidrag ger en bild av förhållandena 1905, då Krigsarkivet firade sina första hundra år och det fjärde reflekterar över förhållanden mellan Riksarkivet och Krigsarkivet. Inte bara krig - nio föreläsningar i Krigsarkivet ingår som nummer XXVII i Meddelanden från Krigsarkivet.

Året 1996 firade Hembygdsrörelsen i Sverige att det var 90 år sedan Selma Lagerlöfs bok om Nils Holgerssons resa i Sverige kom ut. Studiecirklar startades runt om i landet med inriktning att studera och dokumentera minnen från äldre tider. I Istorp startades också en cirkel där deltagarna samlades i Istorps församlingshem och berättade. Resultatet utgör huvuddelen av innehållet i denna bok.

En sockenbok om Horred, Istorp, Öxnevalla, tre små socknar i Mark

Är en fortsättning på tidigare utgåva under samma rubrik.

Latin för släktforskare innehåller mer än 1600 uppslagsord, alla på latin, och reder ut de flesta latinska begrepp du kan stöta på i våra kyrkoböcker.

Ordlistan gör inte anspråk på att vara helt komplett. Den ska användas som ett verktyg att lösa problem med, inte att översätta alla latinska ord man stöter på. I vissa (sällsynta) fall kan man bli tvungen att anlita en ''riktig'' ordbok, där förhoppningsvis en förklaring kan återfinnas. Orden som förklaras i denna ordlista är till större delen knutna till kyrkoböcker, men latin användes också i många andra sammanhang, t.ex. inom juridiken, inom vetenskapen, samt inom tekniken. En karta, t.ex. kan innehålla åtskilliga latinska ord, men då får man ta till den andra ordboken... Detta häfte ska bara hjälpa villrådiga släktforskare som stöter på latinska ord i kyrkoböckerna.
Utgiven av Ovansiljans släktforskare.

Inga Hansing, född i Tyskland 1930.
Föräldrarna skildes när hon var sju år.
Man separerade då Inga och hennes båda yngre bröder.
De hamnade i fosterhem, barnhem och i Hitlerjugend.
Så kom kriget. Fadern stupade. Inga skickades ensam till Sverige.
Nu berättar hon om deras längtan och de många breven.

Med hjälp av Oskars egna bilder berättar jag historien om ett liv från Fattiggård till Eget hem.

Marks Historia II
En vävbygd under stormakts- och frihetstid av Gunnar Ahlberger

I boken beskrivs Marks härad utifrån häradets egna villkor och inte ur ett ovanifrån perspektiv. Fram träder då en härad som trots handelshinder och en rad krig under 1600- och 1700-talen, lyckades behålla sin ställning som vävbygd. Det är en i högsta grad intressant och tankeväckande läsning även för den som inte är Markbo.

Marks historia III
– En vävbygd under förvandling 1770–1880 av Gunnar Ahlberger

Det här är den tredje delen av böckerna om Marks historia. Tidens som beskrivs kallas hemindustriepoken.

Under denna tid stärkte bondeförläggarna i Marks härad sin ställning och gav borgarna i Borås ett större motstånd. När bomullen fick sitt genombrott omkring 1820 blev det ett ordentligt uppsving i området och Mark kom att totalt domineras av hemvävnadsindustrin. Samtidigt stagnerar utvecklingen i Borås. En läsvärd och spännande kulturhistoria.

I denna andra bok fortsätter jag att berätta om alldeles vanliga människor och företeelser. Jag är säker på att du kommer att finna den lika intressant att läsa som sin föregångare eftersom det ju egentligen inte finns några ''vanliga'' människor. Alla är unika och har en historia väl värd att berätta....

Texterna som följer sveper över lång tid och olika ämnen. Många förändringar har skett från 1800-talets slut till 2000-talets början, så nog kan mycket förefalla osannolikt av det som går att läsa här. Det är beskrivet ur minnet och format av tiden. Förhoppningsvis kan det ändå ge läsaren en uppfattning om hur livet kunde vara för bara några generationer sen.

De senaste åren har tankarna vandrat bakåt i tiden. Då har de ofta stannat vid minnen och berättelser från mitt föräldrahem i Gunnarsjö. Där upplevde jag min barndom och min ungdomstid i det som kom att bli det svenska jordbrukssamhällets sista årtionden. Jag vill berätta om människor jag fått möta, om naturupplevelser, om bruksföremål och vardagsting. Min man Hilding Carlsson har varit till stort stöd och hjälp. Hans hantverksskicklighet och uppfinningsförmåga har gett många gamla föremål nytt liv. Allt och alla bär sin egen historia. Jag har funnit stor glädje i att spara och vårda min.

Märtha Carlsson
Kungsäter
Februari 2004

Den sanna berättelsen om Näshultaskomakaren ''Kalle Skylt'' och ''Sellaknallarna'' från Kinna. En sann berättelse från 1860-talets nödår.
Två familjer, två landskap Småland och Västergötland åderlåts alltmer på dem på vars framtid man skulle bygga, antingen dukar de under av svält och umbäranden eller så bärs de bort av havet och sina drömmar på något av emigrantskeppen Kvar blir ''överlevarna'', de som envist och med en obändig urkraft gnetar vidare En ödets ironi för två av dessa familjer samman En sann berättelse från en osannolik tid...

Ordbok främst avsedd för släktforskare. Närmare 20 000 ord, vilka förekommer i exempelvis kyrkböcker och husförhörslängder, förklaras. Kapitel om yrkesbeteckningar och titlar samt genomgång av tysk skrivstil, alfabet och handstil. Reviderad och med 8 000 ord utökad upplaga.

I denna bok, Rydal och Rydahls manufaktur AB, beskriver Gunnar Ahlberger (f 1932) på ett intresseväckande och spännande sätt hur samhället Rydal utvecklats från en liten by med endast två gårdar till en betydande industriort.
Författaren visar, vilket ingen annan tidigare påpekat, att fabrikens lokalisering till Rydal i själva verket inte var den bästa, utan skall snarare ses som en mindre lyckad kompromiss, åtminstone utifrån kraftförsörjningens synvinkel. Att industrianläggningen inte byggdes i Kinnaström, vilket hade varit rimligare med tanke på den betydligt högre fallhöjden, berodde på förläggardynastiernas interna kamp om inflytande, menar författaren.
Gunnar Ahlberger visar att Rydal på intet sätt skall ses som en efterbliven liten bruksort utan tvärtom har haft och har en stor förmåga och vilja att ta till sig nya idéer och förverkliga dem. Ett av många exempel på detta är att man var först i Sverige med att installera elektriskt ljus i fabriken.
Författaren ger en spänstig och stark framställning om den kanske allvarligaste miljökatastrofen i Marks historia. Stora mängder avfallsolja släpptes ut i Viskan 1875 vilket förgiftade vattnet och medförde att fisken dog från Rydal och ända ned till åmynningen i Åskloster. Vattnet blev otjänligt en lång tid framåt och stora mängder av giftet sedimenterades i bottenslammet.
Att författaren inte bara beskriver den tekniska utvecklingen och ägarintressena utan även ger en inträngande och rättvisande bild av arbetarnas villkor visar på en stor förmåga att tillägna sig olika typer av källor och litteratur. Framställningen ger därför en mer fullständig bild av historien än vad man annars oftast finner i lokalhistoriska arbeten.
Gunnar Ahlberger visar hur svåra förhållandena var vid den tidiga fabriken. Arbetsdagarna var långa och sjukdom och arbetsskador präglade vardagen för de flesta arbetare. Fabriksledningens patriarkala världsbild och föreställning att arbetarna skulle hållas i strama tyglar, skapade en sammanhållning bland arbetarna som ett sätt att försvara sig mot de värsta orättvisorna.
Arbetarnas kamp för bättre villkor och bildandet av arbetarföreningar och folkrörelser skildras i bokens slutkapitel. Föreningslivet i Rydal har varit en stark sammanhållande kraft i samhället och det är många duktiga föreningsmänniskor och idrottare som fostrats i fabrikens skugga. Boken Rydal och Rydahls manufaktur AB kan rekommenderas till alla, inte enbart Rydalare, som är intresserade av ett stycke säregen lokalhistoria som har få motsvarigheter.

Barbro Nordlöfs välkända skrift. Nu i uppdaterad version. Ett utmärkt - för att inte säga nödvändigt - dokument för alla släktforskare.

Berättelser från ett halvsekel inom sjöfarten.

Skene by - östra roten
I boken om ''Skene by - östra roten'' berättas om de människor som bebott gårdar, torp och backstugor sedan början av 1700-talet fram till ca 1930. Boken omfattar Skene bys östra rote, från Skene Bockagård i väster till Assbergs by i öster, från Hajomsgränsen i norr till Viskan i söder. Boken innehåller 112 illustrationer, gårds- och personregister. Detta är den tredje boken i serien om Skene by i Örby socken.

Släktens historia väcker nyfikenhet. Ett gammalt fotografi eller ett brev eller kanske tingen vi ärvde väcker lusten att forska i släkten. I dag har det dessutom blivit så lätt och roligt att släktforska - källorna finns till stor del på Internet. Och alla har vi rätt att ta del av de offentliga källorna.
Släktforska steg för steg visar hur det går till att ta reda på sin släkts historia. Här invigs man i hur och var man börjar sitt sökande och vart man vänder sig när man betat av grundkällorna. Man får lära känna en verklig familj och följa den till slutet av 1600-talet, genom de olika källorna. Det är lätt att gå vilse på färden. En felstavning av ett gårdsnamn kan vara förödande, och varför stavas namnen olika i olika källor – vem av personerna med samma namn är egentligen den släkting jag vill veta mer om?
Mycket av släktforskarens grundmaterial finns på mikrofilm, men inte allt. Nu publiceras kyrkbokföringen på Internet, ett bekvämt och snabbt alternativ var man än befinner sig. Att forska har blivit möjligt för alltfler.
Denna 7:e, helt omarbetade och aktualiserade utgåva har alla original i färg. De naturtroget återgivna bilderna gör det lättare för släktforskaren att känna igen sig i källorna. Autenticiteten är viktig, inte minst för släktforskare som söker sina gamla anfäder och är noga med såväl detaljer som det historiska. Nya avsnitt har tillkommit, t ex Emigranthandlingar och Att forska i de äldsta böckerna. Släktforskning med datorns hjälp har utökats i denna utgåva.

Utgångspunkten för att släktforska vidare är ofta uppgifter man hittat i t ex husförhörslängden eller något man kan läsa mellan raderna som gör att man blir nyfiken – att någon vistats till sjöss eller hamnat i fängelse, att gården oväntat fått ny ägare. Den här boken visar hur man kan gå vidare och behandlar i huvudsak materialet från 1700-talet t o m det tidiga 1900-talet.
Släktforskare ställs ganska snart inför problem i sin forskning. Huvudkällorna räcker inte till längre, och vart vänder man sig då? Man behöver hjälp att komma vidare. Den här boken ger förslag om hur man kan forska vidare och berättar om källor som har att göra med livets olika skeden, sådant som berör alla: skola och utbildning, värnplikt, sjukdom och försäkring, beskattning. Man kan också hitta mer om dem man söker i källmaterial kring olika samhällsgrupper – adel, präster, borgare och bönder, ämbetsmän, arbetare vid gruvor och bruk, soldater och sjömän. Industrisamhällets folk med företagare, tjänstemän och arbetare behandlas också. Här finns också råd kring invandring och minoriteter.
Främst handlar det om 1700-, 1800- och det tidiga 1900-talets material, därför att det kan vara svårt att tolka och återfinna dessa källor. Mycket av släktforskarens grundmaterial finns på mikrofilm, men inte allt. Nu publiceras kyrkobokföringen på Internet, ett snabbt och bekvämt alternativ till mikrofilm. Vi kan räkna med att allt mer källmaterial kommer att publiceras på nätet, vilket underlättar för släktforskaren.
Det här är en fristående fortsättning på Släktforska steg för steg.
Särskilt intressant för alla släktforskarentusiaster som passerat nybörjarstadiet, historiskt intresserade och yrkesgrupper som vill veta hur de ska kunna lära sig mer om sitt skrå eller yrke.
Per Clemensson, tidigare förste arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg och Krigsarkivet, är en flitigt anlitad föredragshållare, bor i Göteborg. Kjell Andersson är journalist och författare.
Tillsammans har de tidigare skrivit Släktforska steg för steg, Hembygdsforska steg för steg och Emigrantforska steg för steg.

SLÄKTFORSKARENS ORDBOK- NYCKELN TILL BOUPPTECKNINGAR
I gamla bouppteckningar finns många ord och benämningar som är svårbegripliga i dag. Det handlar om ord på föremål eller ord som beskriver något. Vissa ord har också flera betydelser.
De flesta av dessa ord återfinns i Släktforskarens ordbok - nyckeln till bouppteckningar, som lättfattligt beskriver vad orden betyder. Orden har valts med tanke på variationer i region, yrke, samhällsklass och dialekt- de flesta har sitt ursprung i det gamla bondesamhället under 1700- och 1800-talen.
Som underlag för bokens drygt 3 400 uppslagsord ligger 300 bouppteckningar från Sverige och det svensk-språkiga Finland.
Boken har tidigare utgivits med titeln Släktforskarens uppslagsbok 3400 bouppteckningsord. BARBRO LUNSJÖ - tidigare anställd på Svenska Akademiens ordboksredaktion i Lund - har ägnat flera års omfattande forskningsarbete åt att skriva denna bok.

En vägvisare till de militära källorna
Den här boken är en grundläggande introduktion till den släktforskare som upptäcker att han eller hon i sin släkt har haft personer som har varit knutna till den svenska krigsmakten.
Som framgår av namnet handlar boken om det material som förvaras i Krigsarkivet.

Sotarens yrkeshistoria i Sverige samt sotarna i Markbygden, Västergötland 1796-2000 : fakta och anekdoter

Svenska sjukdomsnamn i gångna tider
I dödböckerna noterades dödsorsaken endast undantagsvis före Tabellverkets tillkomst år 1749. Tabellerna bestod av fastställda förteckningar över ett begränsat antal sjukdomar (dödsorsaker), där prästerna hade att notera antalet avlidna, uppdelade i olika grupper efter kön, ålder och årstider. Men i dödböckerna förekommer också hundratals andra svenska sjukdomsnamn.
Utan tillgång till dåtidens medicinska litteratur är många namn dunkla för oss. Och utan kännedom om samtidens tilltro till de demoniska makternas inflytande skulle vi inte kunna förstå sjukdomsnamn som blodstulen, borttagen, bytíng gastakyssar, trollskott och älvablåst Och läkarna ansåg det vara väsentligt att balans rådde mellan vätskorna i kroppen. De tillgrep därför åderlåtning och koppning för att patienterna skulle bli vid sunda vätskor. Många sjukdomsnamn kan härledas till denna s.k. humoralpatologiska (lat. humor = vätska) uppfattning. Som exempel kan nämnas blodkastning ?ussvärk gyllenåder, inslaget utslag och trånsjuka.
Apotekaren Gunnar Lagerkranz har under en följd av år ägnat de svenska sjukdomsnamnen sitt stora intresse. Han har studerat all den äldre medicinska litteratur, som stått att uppbringa. Och han har gått till allehanda medicinska uppslagsverk och rådfrågat ett ?ertal läkare för att få förklaring till vissa sjukdomsnamn. Sjukdomsnamnen har han funnit inte bara i dödböckerna och den nämnda litteraturen utan även i uppteckningar hos Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

En gårds historia är ofta dess ägare och det gäller i synnerhet en gård som Tostekulla i Marks Kommun, tidigare Älvsborgs län, numera Västra Götalands län. Till detta kommer givetvis gårdens geografiska läge vid sjön Lygnern med över 500 meter strand i sjön. Gårdens ägogräns i väster är den gamla riksgränsen mellan Sverige (Västergötland) och Danmark (Halland). Den gamla gränsmarkeringen i väster i form av ett femstenarör finns kvar vid sjökanten. ’’Jag är ett gränsfall’’ sade Karin Svahn till mig när vi pratade om gården historia. Karin Svahn var den tidigare ägaren till gården. Hon hade bott där hela sitt liv och brukat den tillsammans med sina syskon.

År 2000 köptes gården av min dotter Ulrika Hansson och hennes man Martin Johansson. Mangårdsbyggnaden har renoverats och moderniserats på ett pietetsfullt sätt och flygelbyggnaden är nybyggd med bibehållande av tidigare utseende och yta. När byggnaderna nu är slutförda vill jag celebrera detta med utgivning av en bok om Tostekulla.

Redan på ett tidigt stadium fick jag kontakt med Örjan Hill, som jag kände till som författare till böcker och skrifter i kulturhistoria, särskilt skogens kultur och människor som bott och verkat på gårdar i Västergötland, och som är väl bevandrad i tillgängliga arkiv. Örjan samarbetar med jan Töve, som är en av Sveriges mest respekterade naturfotografer, och som tagit flertalet av bilderna i skriften. Jag tackar Örjan Hill och Jan Töve för den vackra och innehållsrika boken om Tostekulla gård.


Göteborg sommaren 2009

Göran Hansson

Den 26 oktober 2004 ordnade Viskafors PRO en vandring vid Storsjön bland gamla kulturminnen, gårdar och industrier som funnits kring sjön. Då föddes tanken, att de som var intresserade skulle träffas, för att prata om vad som hänt i Viskafors och Rydboholm sedan vår barndom. Gruppen har träffats varannan vecka under vår- och höstperioderna i 5 år och haft c:a 75 sammankomster. Vi har läst Rydboholmsbolagets historia, Kinnarumma sockens historia, Nils Erikssons skriften Warberg-Borås Jernwägs historia, flera organisationers jubileumstidskriften Västgöta Demokraten, Borås Tidning samt Hallands Nyheter och därigenom samlat in många uppgiften Gamla fotografier tidningsurklipp och inte minst egna minnen om både det ena och det andra som hänt i resp. samhälle har förgyllt diskussionerna vid våra träffar.
De som deltagit under större delen av perioden är: Birgitta och Ingemar Ringman, Inez Richardson, Kerstin Johansson, Evert Johansson, Börje Lindesgård, Göte Rydberg, Anita och Olle Töllborn, Fred Berggren, Lilian Evaldsson, Marianne Svensson, Hjördis Hägg, Inger Englundh och Bengt Skogman. Tyvärr har två deltagare avlidit under cirkeln gång, Åke Bengtsson och Gösta Richardson.
Materialet är redigerat och sammanställt av Bengt Skogman, som tillbringat åtskilliga timmar framför datorn.
Givetvis kan inte deltagarna garantera att alla uppgifter är helt korrekta eller felfria. Det behöver knappast påpekas att boken är gjord av lekmän, som hoppas att den skall glädja både gamla och inte minst de unga, vilka kanske kan bilda sig en uppfattning om hur förfäderna i våra samhällen levde.
Till sist vill vi tacka alla personer som bidragit med uppgifter och fotografier, så att vi kunnat göra denna bok. Ett speciellt tack riktar vi till Sparbanksstiftelsen Sjuhärad för det ekonomiska bidraget vi fått.
Viskafors/Rydboholm oktober 2009
Cirkeldeltagarna

Boken berättar om medeltidsborgen Öresten, tiden då Öresten var Älvsborgs regementes översteboställe fram till nuvarande Örestens gård. Vi gör en vandring genom Örestens rote och berättar om alla människor som bott och verkat här sedan 1700-talets mitt.
Boken innehåller 113 foto och illustrationer, person- och gårdsregister.

Öxabäck
Öxabäck Socken
Historia Gårdar Folk
Med förhoppning att den nu färdiga boken om Öxabäck ska bli inte bara en intressant bok att läsa valda delar i utan även en tillgång, då det gäller att hämta fakta och kunskap om de olika gårdarna och dess människor, så presenteras boken för en bredare allmänhet och naturligtvis i synnerhet för alla med någon anknytning till socknen.
Det är många gårdar, som boken försöker skildra, och det är ett omfattande material, som legat till grund för de olika delarna. Av brist på utrymme har många detaljer inte kunnat komma med, En sträng sovring av ett digert fotomaterial har också måst ske.
Det finns en dikt, som förtjänar att så här inledningsvis återges:
Här är den bygden som fäderna röjde
redan i urtid som hävden ej når
Här är den marken som fäderna plöjde
hundratals gånger i hundratals år
Här ha de kämpat, här har de stridit
Här ha de älskat, här ha de lidit
de gamla som vila i ro.
Den förankring som vi alla har i en hembygd skapar åt oss perspektiv på vår tillvaro, om vi rätt tar till vara den gemenskap vi äger med gångna tider och gångna generationer, försöker förstå tidigare generationers förhållanden, långt mer bekymmersamma än många av oss i dag inser.
När Öxabäcksboken nu presenteras, sker det samtidigt med en förhoppning, att den ska ge många möjligheter se sambanden för egen del med dem, som levat tidigare.
Boken är naturligtvis behäftad med fel och brister. Den kommitté \”studiecirkel\” som arbetat med att ta fram materialet har lagt ner ett gediget och entusiastiskt arbete, som säkert boken bär vittnesbörd om. Det är också frågan om en mängd arbetstimmar och kvällar som satsats helt ideellt. Mot den bakgrunden hoppas vi alla bakom boken, att man ska ha överseende med att den inte blivit så fullständig, som kanske mången önskat, mången som saknar ett och annat ur socknens digra historia. Födelsedata i Öxabäcks husförhörslängder från början av 1782 till en bit in på 1800-talet är mycket opålitliga. Ofta slår det fel på omkring två år. En orsak kan vara att man sköt upp noteringen om att barnen nått 15 års ålder och då på så vis inte behövde betala skatt för dem förrän något eller ett par år senare. Vi har försökt korrigera dessa fel genom jämförelser med föddeboken.
Det kan vara viktigt påpeka, att mantal på en gård inte kan översättas i areal utan mera år ett sätt att skapa ett taxeringsvärde, en grund för beskattningen och andra gemensamma pålagor.
Boskapslängderna, som redovisas under en del gårdar, är mer ett mått på bondens ekonomiska ställning än gårdens storlek, eftersom det till stor del var de ekonomiska och personella resurserna som avgjorde besättningens storlek. Den nuvarande bebyggelsen vid Stommen och Amundagärde har inte kunnat tas med. Det skulle blivit ett alltför omfattande arbete och krävt mer resurser.
Många bidragsgivare har medverkat. Det rör sig om medel från näringslivet som t ex från Viskans Kraft AB, Öxabäcks Maskinstation, Öxalids Bygg, Öxabäcks Skogsentreprenad, AK:s Snickeri, Arnagårds Murning, Eccere Bygg men också från banker som Mjöbäcks Sparbank, Föreningsbanken Öxabäck och Borås Sparbank. Från Tore G Wärenstams stiftelsen har erhållits ett betydande bidrag. Vidare kan bland bidragsgivarna nämnas Öxabäcks syförening PRO, Öxabäcks Kyrkokassa, Marks kommun, Studieförbundet Vuxenskolan, Marks Studieförbund. Tack för det stöd och den hjälp att finansiera utgivningen, som detta inneburit, Många andra har också gjort insatser, som varit av stor betydelse. Ett särskilt tack går till alla, som ställt upp med material, foton och handlingar av olika slag.
Kyrkoherdefamiljen Andersson i Torestorp, Tage Bengtsson i Borås, Fritz Johansson i Mjiibåck, Gustav Andersson i Öxabäck och inte minst Birgitta Nobring i Mörarp tackas för värdefull medverkan med material till boken.
Öxabäck i september 1991
Ingemar Herngren

Beskrivning: Skivan innehåller 5.340.000 begravda på 2.250 kyrkogårdar. Till det materialet är närmare 500 kartblad inskickade som har kopplats till de gravar som finns med på kartorna.

Finländare i Stockholm - under sex sekler
Skivan innehåller 100 nyskrivna artiklar, 1400 bilder, varav 18 mycket högupplösta kartor samt 14000 personposter. Bilderna är exempel ur arkiv och hör i regel ihop med artiklarna. Personposterna har skrivits av eller hämtats från digitala källor. 20 olika källor finns, från tidsperioden 1474-1981.

När Kugelbergska samlingen lånades från Kungliga biblioteket och skannades, skapades drygt 21.600 bilder av materialets A4-ark med urklippta och inklistrade tidningsnotiser från 1880-talet och några år in på 1900-talet. Bland de bortemot 200.000 notiserna, varav de flesta är födelseannonser, dödsrunor, dödsannonser, vigselnotiser o.s.v., finns inte bara klipp som är kopplade till något särskilt släktnamn, utan även olika företeelser, som t.ex. utdöda adliga ätter, Finland eller Östgöta Enskilda bank, där även viss korrespondens är inlagd. Här finns också rikhaltiga uppgifter om emigranter och andra svenskar i fjärran länder.

Systemkrav: Windows 98 eller senare, 16-bits färg, 64 MB RAM, 4 MB ledigt hårddiskutrymme (3,5 GB vid fullständig installation).

Marks gamla härad återuppstår på CD
Vid slutet av medeltiden fanns det 25 socknar i Marks härad. Sedan dess har mycket hänt. De flesta socknarna ingår idag i Marks kommun, ett par tillhör Borås medan fyra slunkit över länsgränsen till Varberg. Men nu finns Marks härad igen, om än bara på CD-rom.
Hembygdsrörelsen brukar vara traditionsbunden men i Mark har man valt ett nytt sätt att producera en hembygdsbok. Främst förmodligen av kostnadsskäl, en bok av det här formatet och massor av färgbilder skulle bli dyr vid tryckning, en CD-version är förstås oerhört mycket billigare. Till fördelarna hör också att man här lätt kan rätta eventuella fel, stoppa in nya forskningsrön och rentav lägga till helt nya avsnitt.
Innehållet är rätt traditionellt. En inledande allmän del och sedan ingående presentationer av de olika socknarna skrivna av de lokala föreningarna. Allt präglas alltså av stor lokalkännedom, men många gånger ges också förnämliga utblickar på utvecklingen i riket under olika epoker. Information som måste vara värdefull för skolbruk.
Massor av fakta blandas med personhistoria. Naturen skildras liksom bygdens ofta dramatiska och blodiga historia, mindre blodig är dessbättre skildringarna av 1900-talets världskrig. Där finns folksägner och folktro, näringsliv, vägar och järnvägar.
Kort sagt, en fyllig och faktarik hembygdsbok med massor av nöjsam läsning också, men på CD-rom som inte tar upp någon plats i bokhyllan.

CDn innehåller uppgifter om drygt 4,8 miljoner personer som bodde i Sverige årsskiftet 1890/1891. Ingående uppgifter är namn, boendeort och -församling, födelseår och -församling, yrke samt hushållstillhörighet.

En unik funktion är att man kan leta på hemmavarande barn via uppgifter om föräldrarna, något som underlättar vid sökning på barn eftersom de i folkbokföringen inte hade egna efternamn.

Systemkrav: Windows 98 eller senare, minst 800x600 punkters upplösning, 16-bitsfärg samt 535 MB ledigt hårddiskutrymme.

CDn innehåller uppgifter om de drygt 8 miljoner personer som bodde i Sverige 1 november 1970. Ingående uppgifter är namn, bostadsadress, postadress, födelsedatum och -församling samt boendeförsamling. Sökning går även att göra på alla personer i samma fastighet eller på samma adress.

Systemkrav: Windows 95 eller senare samt 16-bitsfärg.

En heltäckande databas över de drygt 8,3 miljoner personer som bodde i Sverige 1980.

En ansedel är en blankett där man samlar basdata om en person (en förfader, en ana): namn, födelsetid- och -ort, dödstid och -ort, yrke, hemort, flyttningar, make/maka, barn, etc.