Denna skiva innehåller Berghems pastorat. Pastoratet består av två församlingar i mellersta delen av Marks härad, Berghem och Hajom. Registret består av födda, vigda och döda 1681 - 1920.

Denna skiva innehåller Fritsla pastorat som består av församlingarna Fritsla och Skephult belägna i den norra delen av Marks härad. Registret består av födda, vigda och döda 1681 - 1920.

Denna skiva innehåller Istorp pastorat. Istorp pastorat består av tre församlingar i södra delen av Marks härad och gränsar mot Halland, Istorp, Horred och Öxnevalla. Kyrkböcker före 1763 saknas i Öxnevalla. Det talas om utlåning som aldrig återlämnats. Registret består av födda, vigda och döda i Istorp 1682 - 1920. Horred 1683 - 1920 och Öxnevalla 1763 - 1920.

Denna skiva innehåller Kungsäters pastorat. Pastoratet består av fyra församlingar i södra delen av Marks härad, Grimmared. Gunnarsjö, Karl Gustav och Kungsäter. Alla fyra tillhör numera Halland. Registret består av födda och vigda och döda från 1689. Grimmareds och Gunnarsjös register går fram till 1920, och Karl Gustav och Kungsäter sträcker sig ända fram till 1930.

Mark Rötter är tidningen som MHSF ger ut. Skivan startar med nummer 3 1986, nr 1 och 2 1987 därefter samtliga nummer t.o.m. 2008. Totalt 79 tidningar!

Denna skiva innehåller Surteby pastorat. Pastoratet består av fyra församlingar i södra delen av Marks härad, Fotskäl, Surteby, Kattunga och Tostared. De flesta kyrkoarkivalier förstördes p g av brand omkring 1860, varför tidigare material saknas. Registret består av födda och vigda 1860-1920 samt döda 1842-1920.

Denna skiva innehåller Sätila pastorat som består av församlingarna Sätila och Hyssna. Registret består av födda, vigda och döda mellan åren 1681 och 1920. Totalt finns det 21 816 poster för födda, 10128 poster för vigda och 14 430 poster för döda.

Denna skiva innehåller Torestorp pastorat. Torestorp pastorat består av tre församlingar i sydöstra delen av Marks härad, Torestorp, Älekulla och Öxabäck. 1785 ödelades Torestorps kyrka i en häftig brand, varvid kyrkböckerna förstördes. Registret består av födda, vigda och döda i Torestorp 1785 – 1920 och Älekulla och Öxabäck 1668 - 1920.

Denna skiva innehåller Örby pastorat. Pastoratet består av två församlingar i centrala delen av Marks härad, Kinna och Örby. På grund av brand 1762 förstördes allt material före detta årtal. Registret består av födda, vigda och döda 1762 - 1920.

I den här berättelsen får vi följa med till Älekulla i slutet av 1800-talet där många, mest unga, lämnar fäderneslandet för att söka lyckan i det stora landet i väster. Den här längtan efter ett bättre liv kallas i folkmun för ”amerikafeber” vilket har blivit bokens titel.
Vi får vara med i det dagliga livet i socknen med julslakt, slåttergille, marknadsbesök och mycket mera. Här bjuds på både humor och tragik och som en röd tråd:
Drömmen om Amerika.
Författaren har själv läst in boken och dialogen är på ''Älekullska''. Amerikafeber är skriven av Erland Andersson, ''Erland i Prästhult''.
Erland Andersson är född 1937 i Älekulla. Han har arbetat som mekaniker och bilplåtslagare. Jämsides med det har han ägnat sig åt skogsarbete på födelsegården som han övertog år 1961.

För systematisk arkivering av forskningsmaterial
Hur arkiverar man sitt släktforskningsmaterial? Alla handlingar, bilder, dokument och annat. I den här guiden får du handfasta tips på hur du på ett strukturerat sätt kan samla materialet och samtidigt ha det lätt åtkomligt.

Nätt och Löf, soldatsöner från Rydboholm utanför Borås, hör till de mest omtalade bland illgärningsmännen som vid mitten av 1800-talet härjar i västsvenska bygder. Det berättas fortfarande i trakterna kring Rydboholm hur de söker gömma tjuvpengar men själva blir bestulna av en person som gör sig en förmögenhet på kuppen.
Det är brytningstid i Sverige och utvecklingen går mot ett modernt industriland. Sven Erikson grundlägger vid Viskan landets första bomullsväveri. Vi möter honom också som vittne i tingsrätten. Flera av hans anställda förekommer även i texten.
Ett syfte med denna bok är att jämföra muntligt berättade minnen och vad som egentligen hände. Det folkliga fantasin överträffade ibland verkligheten.

Detta är en bok om romanoa, resandefolket eller som de kallats i folkmun: ''tattarna''. Vilka är dom och var kom dom ifrån? Boken är också en reseskildring av en resa in i mitt eget blod.
Det finns tidigare inte mycket skrivet om detta av det svenska samhället så skamligt behandlade folk och denna bok är den första skriven av någon med egna rötter i denna kultur, där författaren på ett personligt sätt gör en resa i detta folks historia i Sverige under 500 år.

Varje hus har en historia, och husens historia hänger nära samman med människornas. Det finns mängder av nyare hus som också har historia, om än kortare.
Frågorna vi ställer har oftast ett svar. Det finns många arkiv att besöka och källor att söka i på nätet. För vissa typer av bebyggelse kan man hitta mycket material, för andra mindre. Visst är det fantasieggande, att vi människor flyttar omkring, men husen står kvar och samlar på sin egen historia.

Den öppna handen.
Den här berättelsen handlar om människor i Sätila, Hyssna, Hajom, Fritsla och Tostared i Sjuhäradsbygden. Eftersom jordbruket i dessa karga trakter inte alltid gav så mycket att det gick att leva på, var folk tvungna att hitta på andra sätt att försörja sig. De spann, vävde, stickade, slöjdade, svarvade, snickrade, smidde, band korgar och slog rep. På så sätt kunde de livnära sina stora familjer. Berättelsen är en hyllning till dessa människor, som trots fattigdom och elände, ändå lyckades finna vägar att föra släktet vidare. Det handlar om min släkt, men det kunde varit vilken släkt som helst. Alla namn och årtal är riktiga, så långt jag kunnat finna när jag släktforskat. En del av händelserna är påhittade, men jag har skrivit dem så som jag tror att de kan ha hänt. Min ambition har varit att om jag någon gång i ett annat liv träffar mina släktingar så ska de kunna säja: Precis så var det!
Jag som skrivit boken bor sedan många år tillsammans med min familj i Sandhult utanför Borås. Jag arbetar som undersköterska i äldrevården och skriver, målar och släktforskar på fritiden. Jag föddes i Hyssna för sextio år sedan i en småbrukarfamilj. Vi var sex syskon och jag tyckte så mycket om att höra, när mamma satt vid stickmaskinen och berättade om förr i tiden. Att pappa och många av hans släktingar varit i Amerika var ju också spännande. Redan då såddes fröet att jag någon gång skulle skriva en bok om mina anor. För fem år sedan började jag släktforska och när sedan mamma gick bort och vi röjde ur vårt barndomshem, sattes fantasin igång…
Berättelsen börjar 1819 när Torkel i Kronogården har blivit änkeman och letar efter en piga. På Skållared marten möter han den sjuttonåriga Catharina…


Välkomna att dela min historia!
Astrid Carlsson.

Denna bok är en motvikt. Avsedd att skapa balans mellan morgontidningarnas, dagstidningarnas, kvällstidningarnas, nyhetssoffornas, Rapports och sena Rapports flod av ''nyheter''. I denna bok presenteras uteslutande ''Dåheter'' Folk och företeelser i Mark, fångade i det framrusande vardagslivets backspegel....

Två av emigrantforskningens ledande företrädare presenterar nu tillsammans en efterlängtad handbok. Boken tar upp en rad såväl väntade, som oväntade, aspekter och möjligheter i samband med emigrantforskning.
Förutom de sedvanliga arkiven berättas också om konsulatshandlingar, mönstringskort och sådant som Facebook.
Författarna Anna-Lena Hultman och Ted Rosvall är båda välkända inom släktforskarrörelsen och har gedigna kunskaper om ämnet. Format A4, 112 sidor med hundratals illustrationer och exempel.

Fader okänd är en handbok från Sveriges Släktforskarförbund. Författare är Elisabeth Reuterswärd som ger råd och handledning i jakten på fäderna till de utomäktenskapliga barn som alla släktforskare förr eller senare träffar på.

Underlaget till denna bok folkminnesskildringar från Fritsla nedtecknades år 1937. Nedteckningen gjordes på uppdrag av Västsvenska Folkminnesarkivet i Göteborg och originalhandlingarna finns idag på Dialekt-, Ortnamns- och Folkminnesarkivet i Göteborg.

Om sägner och folktro i 1800-talets Surteby-Kattunga.

Boken handlar om förlåggargårdar i Mark och i närbelägna Kinds Härad. Den är ett examensarbete i utbildningen Byggnads- och Industriminnesvård. Se den som en uppmuntran till en resa i Mark och ta del av de vackra byggnader som förläggare byggt, bott och verkat i. Vi vill hylla förläggargården som ett kulturarv till oss och framtida generationer och lyfta fram den som en inspirationskälla och resurs i landsbygdsutvecklingen som kan bidra till hållbar utveckling.
Byggnaderna bär på sin historia. Vi har valt att återge historien ur framförallt förläggarens synvinkel. Vi har träffat nuvarande ägare och besökt byggnaderna och forskat genom att ta del av litteratur, arkivmaterial och muntliga källor.
De ?esta förläggargårdar är privatboståder och det är långt ifrån alla man som resande kan komma in i. Njut av byggnaderna i omgivningarna och fundera lite över förläggarnas entreprenörskap. Kanske kan vi förutom att få inspiration av de vackra husen också lära något för framtiden?

JULPRIS

Gunnar Ahlberger (född 1932) skildrar i Hultakvarnmordet ett brutalt rånmord som inträffade för snart 150 år sedan. Endast o några korta tidningsnotiser har fallet uppmärksammats tidigare. Detta är anmärkningsvärt eftersom rånmordet gett upphov till omfattande mytbildning som lever kvar ännu i dag. Enligt folkopinionen utpekas bondsonen Erik Torkelsson som gärningsman. I boken visas att denne blev oskyldigt dömd.
Författaren använder sig av autentiskt domboksmaterial som underlag för framställningen. Med starkt engagemang har han lyckats rekonstruera förloppet, trots det snåriga och svårarbetade källmaterialet.
Vid genomgången av dokumenten framträder bilden av en skrämmande process. På flera punkter var uppläggningen klart olaglig i förhållande till dåtidens rättsordning.
Bakom Justitiemordet ligger inte desto mindre mänskliga bevakelsegrunder. Däri ligger möjligen ett bidrag till förståelsen av vår tids beteenden.
Hultakvarnmordet vänder sig till en historiskt och rättshistoriskt intresserad allmänhet.

Utgiven av Släktföreningen Annika och Torkel i Berg.

KULLA ROTE
Detta är 3:e boken framtagen tillsammans med Gullbergs Byalag och den omfattar Kulla rote. Det är ett försök att hitta alla personer som bott och verkat inom detta rote. Rotet bestod av gårdarna Kulla, Botaskår, Gudsäs, Harpebo, Lundsbo och Sprakared och torp och backstugor under dessa.
De två tidigare är, boken Gullbergs by och boken Åsletorp, Hallalycke och Sjögaslätt. Alla tre böckerna behandlar gårdar och torp som ligger nära varandra och folk har ?yttat mellan dessa. Som pigor och drängar, som ingi?e mellan gårdar och torp. Samma personer kan alltså förekomma i alla tre böckerna.
Som underlag har vi använt Örby församlings kyrkoarkivalier, såsom husförhörslängder, födelse-, vigsel- och dödeböcker. Vi har även läst tidigare utredningar och talat med äldre personer som bidragit med sina kunskaper om gårdarna och människoma.
Tyvärr har vi inte kunnat följa och registrera alla som bott i det egnahemsområde som växt upp i området. Vi har registrerat med vissa undantag fram till 1950-talet. Det har också varit svårt att placera anställda vid fabriken i någon speci?k fastighet, varför dessa endast finns registrerade i tidsordning.
Vår förhoppning är att denna bok tillsammans med de 2 tidigare böckerna skall ge en glimt av de som bott på gårdarna och torpen. Vi har inte haft ambition eller möjlighet att skildra mämiiskomas vardag, det överlämnar vi till läsamas fantasi. Vi hoppas också att de som forskar på området får en hjälp att hitta sina förfäder och rötter.
Medverkande har varit: Nils Andersson, Rolf och Anna Stina Söder, Alf Andersson, Barbro Johansson, Gtmnar Johansson, Marianne Johansson, Per-Olof och Margareta Stenbäcken, Kerstin Andersson, Lars Björklund. Per-Olof Stenbäcken.

En sockenbok om Horred, Istorp, Öxnevalla, tre små socknar i Mark

Är en fortsättning på tidigare utgåva under samma rubrik.

Latin för släktforskare innehåller mer än 1600 uppslagsord, alla på latin, och reder ut de flesta latinska begrepp du kan stöta på i våra kyrkoböcker.

Ordlistan gör inte anspråk på att vara helt komplett. Den ska användas som ett verktyg att lösa problem med, inte att översätta alla latinska ord man stöter på. I vissa (sällsynta) fall kan man bli tvungen att anlita en ''riktig'' ordbok, där förhoppningsvis en förklaring kan återfinnas. Orden som förklaras i denna ordlista är till större delen knutna till kyrkoböcker, men latin användes också i många andra sammanhang, t.ex. inom juridiken, inom vetenskapen, samt inom tekniken. En karta, t.ex. kan innehålla åtskilliga latinska ord, men då får man ta till den andra ordboken... Detta häfte ska bara hjälpa villrådiga släktforskare som stöter på latinska ord i kyrkoböckerna.
Utgiven av Ovansiljans släktforskare.

Inga Hansing, född i Tyskland 1930.
Föräldrarna skildes när hon var sju år.
Man separerade då Inga och hennes båda yngre bröder.
De hamnade i fosterhem, barnhem och i Hitlerjugend.
Så kom kriget. Fadern stupade. Inga skickades ensam till Sverige.
Nu berättar hon om deras längtan och de många breven.

Lär dig tyda och förstå gammal handstil

Med hjälp av Oskars egna bilder berättar jag historien om ett liv från Fattiggård till Eget hem.

I denna andra bok fortsätter jag att berätta om alldeles vanliga människor och företeelser. Jag är säker på att du kommer att finna den lika intressant att läsa som sin föregångare eftersom det ju egentligen inte finns några ''vanliga'' människor. Alla är unika och har en historia väl värd att berätta....

Texterna som följer sveper över lång tid och olika ämnen. Många förändringar har skett från 1800-talets slut till 2000-talets början, så nog kan mycket förefalla osannolikt av det som går att läsa här. Det är beskrivet ur minnet och format av tiden. Förhoppningsvis kan det ändå ge läsaren en uppfattning om hur livet kunde vara för bara några generationer sen.

De senaste åren har tankarna vandrat bakåt i tiden. Då har de ofta stannat vid minnen och berättelser från mitt föräldrahem i Gunnarsjö. Där upplevde jag min barndom och min ungdomstid i det som kom att bli det svenska jordbrukssamhällets sista årtionden. Jag vill berätta om människor jag fått möta, om naturupplevelser, om bruksföremål och vardagsting. Min man Hilding Carlsson har varit till stort stöd och hjälp. Hans hantverksskicklighet och uppfinningsförmåga har gett många gamla föremål nytt liv. Allt och alla bär sin egen historia. Jag har funnit stor glädje i att spara och vårda min.

Märtha Carlsson
Kungsäter
Februari 2004

Den sanna berättelsen om Näshultaskomakaren ''Kalle Skylt'' och ''Sellaknallarna'' från Kinna. En sann berättelse från 1860-talets nödår.
Två familjer, två landskap Småland och Västergötland åderlåts alltmer på dem på vars framtid man skulle bygga, antingen dukar de under av svält och umbäranden eller så bärs de bort av havet och sina drömmar på något av emigrantskeppen Kvar blir ''överlevarna'', de som envist och med en obändig urkraft gnetar vidare En ödets ironi för två av dessa familjer samman En sann berättelse från en osannolik tid...

Många hembygdsvänner kände tidigt ett behov av en gemensam hembygdsbok för socknarna i Marks härad.
Tidigt beslutande man att Markboken skulle innehålla en översiktlig allmän del med bidrag av olika författare och en sockenspecifik del, där varje hembygdsförening skulle svara för innehållet. I slutet av 1990-talet beslöt man att göra boken som en CD-skiva. Med hjälp av olika anslag kunde den första versionen gratis delas ut till skolor och bibliotek på samtliga orter i Marks härad.
Ortnamn och sägner i Marks härad, som Marks hembygdskrets nu ger ut, innehåller två av kapitlen ur den allmänna delen författade av Hugo Karlsson, Sätila. Kapitlen är översedda och kompletterade med fotografier och register.
Efter filosofie ämbetsexamen och licentiatexamen har Hugo bl.a. arbetat vid Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg, Landsarkivet i Göteborg, Härnösand och Uppsala samt Riksarkivet i Stockholm. Hugo avslutade sitt yrkesliv som chef vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet (DAG) i Göteborg, som ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. 1985 flyttade Sätilasonen med sin familj tillbaka till hemsocknen. 1995 promoverades Hugo av Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet till filosofie hedersdoktor Andra utmärkelser som han fått motta under de senaste åren är ett pris som utdelas av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Anders Diös fond för svensk hembygdsforskning, Blomska stipendiet har tilldelats honom av Svenska Akademien, Lions Club i Sätila/Hyssna har tilldelat Hugo ett stipendium för att han under sitt liv med engagemang och skicklighet arbetat för att kunskap om hembygden skall bevaras för framtiden och Marks kommun har 2010 utsett honom att dela Emil och Vivi Johanssons kulturstipendium.
Marks hembygdskrets tackar för förmånen av att få ta del av Hugo Karlssons kunskaper och den forskning som ligger bakom kapitlen i denna bok.

I denna bok, Rydal och Rydahls manufaktur AB, beskriver Gunnar Ahlberger (f 1932) på ett intresseväckande och spännande sätt hur samhället Rydal utvecklats från en liten by med endast två gårdar till en betydande industriort.
Författaren visar, vilket ingen annan tidigare påpekat, att fabrikens lokalisering till Rydal i själva verket inte var den bästa, utan skall snarare ses som en mindre lyckad kompromiss, åtminstone utifrån kraftförsörjningens synvinkel. Att industrianläggningen inte byggdes i Kinnaström, vilket hade varit rimligare med tanke på den betydligt högre fallhöjden, berodde på förläggardynastiernas interna kamp om inflytande, menar författaren.
Gunnar Ahlberger visar att Rydal på intet sätt skall ses som en efterbliven liten bruksort utan tvärtom har haft och har en stor förmåga och vilja att ta till sig nya idéer och förverkliga dem. Ett av många exempel på detta är att man var först i Sverige med att installera elektriskt ljus i fabriken.
Författaren ger en spänstig och stark framställning om den kanske allvarligaste miljökatastrofen i Marks historia. Stora mängder avfallsolja släpptes ut i Viskan 1875 vilket förgiftade vattnet och medförde att fisken dog från Rydal och ända ned till åmynningen i Åskloster. Vattnet blev otjänligt en lång tid framåt och stora mängder av giftet sedimenterades i bottenslammet.
Att författaren inte bara beskriver den tekniska utvecklingen och ägarintressena utan även ger en inträngande och rättvisande bild av arbetarnas villkor visar på en stor förmåga att tillägna sig olika typer av källor och litteratur. Framställningen ger därför en mer fullständig bild av historien än vad man annars oftast finner i lokalhistoriska arbeten.
Gunnar Ahlberger visar hur svåra förhållandena var vid den tidiga fabriken. Arbetsdagarna var långa och sjukdom och arbetsskador präglade vardagen för de flesta arbetare. Fabriksledningens patriarkala världsbild och föreställning att arbetarna skulle hållas i strama tyglar, skapade en sammanhållning bland arbetarna som ett sätt att försvara sig mot de värsta orättvisorna.
Arbetarnas kamp för bättre villkor och bildandet av arbetarföreningar och folkrörelser skildras i bokens slutkapitel. Föreningslivet i Rydal har varit en stark sammanhållande kraft i samhället och det är många duktiga föreningsmänniskor och idrottare som fostrats i fabrikens skugga. Boken Rydal och Rydahls manufaktur AB kan rekommenderas till alla, inte enbart Rydalare, som är intresserade av ett stycke säregen lokalhistoria som har få motsvarigheter.

Barbro Nordlöfs välkända skrift. Nu i uppdaterad version. Ett utmärkt - för att inte säga nödvändigt - dokument för alla släktforskare.

Berättelser från ett halvsekel inom sjöfarten.

Släktens historia väcker nyfikenhet. Ett gammalt fotografi eller ett brev eller kanske tingen vi ärvde väcker lusten att forska i släkten. I dag har det dessutom blivit så lätt och roligt att släktforska - källorna finns till stor del på Internet. Och alla har vi rätt att ta del av de offentliga källorna.
Släktforska steg för steg visar hur det går till att ta reda på sin släkts historia. Här invigs man i hur och var man börjar sitt sökande och vart man vänder sig när man betat av grundkällorna. Man får lära känna en verklig familj och följa den till slutet av 1600-talet, genom de olika källorna. Det är lätt att gå vilse på färden. En felstavning av ett gårdsnamn kan vara förödande, och varför stavas namnen olika i olika källor – vem av personerna med samma namn är egentligen den släkting jag vill veta mer om?
Mycket av släktforskarens grundmaterial finns på mikrofilm, men inte allt. Nu publiceras kyrkbokföringen på Internet, ett bekvämt och snabbt alternativ var man än befinner sig. Att forska har blivit möjligt för alltfler.
Denna 7:e, helt omarbetade och aktualiserade utgåva har alla original i färg. De naturtroget återgivna bilderna gör det lättare för släktforskaren att känna igen sig i källorna. Autenticiteten är viktig, inte minst för släktforskare som söker sina gamla anfäder och är noga med såväl detaljer som det historiska. Nya avsnitt har tillkommit, t ex Emigranthandlingar och Att forska i de äldsta böckerna. Släktforskning med datorns hjälp har utökats i denna utgåva.

Utgångspunkten för att släktforska vidare är ofta uppgifter man hittat i t ex husförhörslängden eller något man kan läsa mellan raderna som gör att man blir nyfiken – att någon vistats till sjöss eller hamnat i fängelse, att gården oväntat fått ny ägare. Den här boken visar hur man kan gå vidare och behandlar i huvudsak materialet från 1700-talet t o m det tidiga 1900-talet.
Släktforskare ställs ganska snart inför problem i sin forskning. Huvudkällorna räcker inte till längre, och vart vänder man sig då? Man behöver hjälp att komma vidare. Den här boken ger förslag om hur man kan forska vidare och berättar om källor som har att göra med livets olika skeden, sådant som berör alla: skola och utbildning, värnplikt, sjukdom och försäkring, beskattning. Man kan också hitta mer om dem man söker i källmaterial kring olika samhällsgrupper – adel, präster, borgare och bönder, ämbetsmän, arbetare vid gruvor och bruk, soldater och sjömän. Industrisamhällets folk med företagare, tjänstemän och arbetare behandlas också. Här finns också råd kring invandring och minoriteter.
Främst handlar det om 1700-, 1800- och det tidiga 1900-talets material, därför att det kan vara svårt att tolka och återfinna dessa källor. Mycket av släktforskarens grundmaterial finns på mikrofilm, men inte allt. Nu publiceras kyrkobokföringen på Internet, ett snabbt och bekvämt alternativ till mikrofilm. Vi kan räkna med att allt mer källmaterial kommer att publiceras på nätet, vilket underlättar för släktforskaren.
Det här är en fristående fortsättning på Släktforska steg för steg.
Särskilt intressant för alla släktforskarentusiaster som passerat nybörjarstadiet, historiskt intresserade och yrkesgrupper som vill veta hur de ska kunna lära sig mer om sitt skrå eller yrke.
Per Clemensson, tidigare förste arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg och Krigsarkivet, är en flitigt anlitad föredragshållare, bor i Göteborg. Kjell Andersson är journalist och författare.
Tillsammans har de tidigare skrivit Släktforska steg för steg, Hembygdsforska steg för steg och Emigrantforska steg för steg.

SLÄKTFORSKARENS ORDBOK- NYCKELN TILL BOUPPTECKNINGAR
I gamla bouppteckningar finns många ord och benämningar som är svårbegripliga i dag. Det handlar om ord på föremål eller ord som beskriver något. Vissa ord har också flera betydelser.
De flesta av dessa ord återfinns i Släktforskarens ordbok - nyckeln till bouppteckningar, som lättfattligt beskriver vad orden betyder. Orden har valts med tanke på variationer i region, yrke, samhällsklass och dialekt- de flesta har sitt ursprung i det gamla bondesamhället under 1700- och 1800-talen.
Som underlag för bokens drygt 3 400 uppslagsord ligger 300 bouppteckningar från Sverige och det svensk-språkiga Finland.
Boken har tidigare utgivits med titeln Släktforskarens uppslagsbok 3400 bouppteckningsord. BARBRO LUNSJÖ - tidigare anställd på Svenska Akademiens ordboksredaktion i Lund - har ägnat flera års omfattande forskningsarbete åt att skriva denna bok.

Sotarens yrkeshistoria i Sverige samt sotarna i Markbygden, Västergötland 1796-2000 : fakta och anekdoter

Det handlar om familjebilder, de som finns i våra album, på hemmens väggar, i mormors bokhylla, i kofferten på vinden eller i dödsboets kartonger. När och hur är bilderna tagna? Vad kostade det? Vem hade råd? I Stora boken om familjebilder ger fotohistorikern Björn Axel Johansson tips för att underlätta identifiering av äldre fotografi vid släktforskning och i arbetet inom hembygdsrörelsen, i arkiv och på institutioner. En pedagogisk handbok med en spännande berättelse om svensk fotohistoria från fotografins födelse fram till dagens digitalfoto.

Svenska sjukdomsnamn i gångna tider
I dödböckerna noterades dödsorsaken endast undantagsvis före Tabellverkets tillkomst år 1749. Tabellerna bestod av fastställda förteckningar över ett begränsat antal sjukdomar (dödsorsaker), där prästerna hade att notera antalet avlidna, uppdelade i olika grupper efter kön, ålder och årstider. Men i dödböckerna förekommer också hundratals andra svenska sjukdomsnamn.
Utan tillgång till dåtidens medicinska litteratur är många namn dunkla för oss. Och utan kännedom om samtidens tilltro till de demoniska makternas inflytande skulle vi inte kunna förstå sjukdomsnamn som blodstulen, borttagen, bytíng gastakyssar, trollskott och älvablåst Och läkarna ansåg det vara väsentligt att balans rådde mellan vätskorna i kroppen. De tillgrep därför åderlåtning och koppning för att patienterna skulle bli vid sunda vätskor. Många sjukdomsnamn kan härledas till denna s.k. humoralpatologiska (lat. humor = vätska) uppfattning. Som exempel kan nämnas blodkastning ?ussvärk gyllenåder, inslaget utslag och trånsjuka.
Apotekaren Gunnar Lagerkranz har under en följd av år ägnat de svenska sjukdomsnamnen sitt stora intresse. Han har studerat all den äldre medicinska litteratur, som stått att uppbringa. Och han har gått till allehanda medicinska uppslagsverk och rådfrågat ett ?ertal läkare för att få förklaring till vissa sjukdomsnamn. Sjukdomsnamnen har han funnit inte bara i dödböckerna och den nämnda litteraturen utan även i uppteckningar hos Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

En gårds historia är ofta dess ägare och det gäller i synnerhet en gård som Tostekulla i Marks Kommun, tidigare Älvsborgs län, numera Västra Götalands län. Till detta kommer givetvis gårdens geografiska läge vid sjön Lygnern med över 500 meter strand i sjön. Gårdens ägogräns i väster är den gamla riksgränsen mellan Sverige (Västergötland) och Danmark (Halland). Den gamla gränsmarkeringen i väster i form av ett femstenarör finns kvar vid sjökanten. ’’Jag är ett gränsfall’’ sade Karin Svahn till mig när vi pratade om gården historia. Karin Svahn var den tidigare ägaren till gården. Hon hade bott där hela sitt liv och brukat den tillsammans med sina syskon.

År 2000 köptes gården av min dotter Ulrika Hansson och hennes man Martin Johansson. Mangårdsbyggnaden har renoverats och moderniserats på ett pietetsfullt sätt och flygelbyggnaden är nybyggd med bibehållande av tidigare utseende och yta. När byggnaderna nu är slutförda vill jag celebrera detta med utgivning av en bok om Tostekulla.

Redan på ett tidigt stadium fick jag kontakt med Örjan Hill, som jag kände till som författare till böcker och skrifter i kulturhistoria, särskilt skogens kultur och människor som bott och verkat på gårdar i Västergötland, och som är väl bevandrad i tillgängliga arkiv. Örjan samarbetar med jan Töve, som är en av Sveriges mest respekterade naturfotografer, och som tagit flertalet av bilderna i skriften. Jag tackar Örjan Hill och Jan Töve för den vackra och innehållsrika boken om Tostekulla gård.


Göteborg sommaren 2009

Göran Hansson

Den 26 oktober 2004 ordnade Viskafors PRO en vandring vid Storsjön bland gamla kulturminnen, gårdar och industrier som funnits kring sjön. Då föddes tanken, att de som var intresserade skulle träffas, för att prata om vad som hänt i Viskafors och Rydboholm sedan vår barndom. Gruppen har träffats varannan vecka under vår- och höstperioderna i 5 år och haft c:a 75 sammankomster. Vi har läst Rydboholmsbolagets historia, Kinnarumma sockens historia, Nils Erikssons skriften Warberg-Borås Jernwägs historia, flera organisationers jubileumstidskriften Västgöta Demokraten, Borås Tidning samt Hallands Nyheter och därigenom samlat in många uppgiften Gamla fotografier tidningsurklipp och inte minst egna minnen om både det ena och det andra som hänt i resp. samhälle har förgyllt diskussionerna vid våra träffar.
De som deltagit under större delen av perioden är: Birgitta och Ingemar Ringman, Inez Richardson, Kerstin Johansson, Evert Johansson, Börje Lindesgård, Göte Rydberg, Anita och Olle Töllborn, Fred Berggren, Lilian Evaldsson, Marianne Svensson, Hjördis Hägg, Inger Englundh och Bengt Skogman. Tyvärr har två deltagare avlidit under cirkeln gång, Åke Bengtsson och Gösta Richardson.
Materialet är redigerat och sammanställt av Bengt Skogman, som tillbringat åtskilliga timmar framför datorn.
Givetvis kan inte deltagarna garantera att alla uppgifter är helt korrekta eller felfria. Det behöver knappast påpekas att boken är gjord av lekmän, som hoppas att den skall glädja både gamla och inte minst de unga, vilka kanske kan bilda sig en uppfattning om hur förfäderna i våra samhällen levde.
Till sist vill vi tacka alla personer som bidragit med uppgifter och fotografier, så att vi kunnat göra denna bok. Ett speciellt tack riktar vi till Sparbanksstiftelsen Sjuhärad för det ekonomiska bidraget vi fått.
Viskafors/Rydboholm oktober 2009
Cirkeldeltagarna

Förord
’’Se så mycket det fanns förr’’. Med de orden lämnade Lars-Åke Martinsson ett A4 papper till mig vid ett av mina första möten som sekreterare i PRO Örby. J ag tog vara på pappret och funderade på att göra någonting av uppgifterna. Hösten 2009 firade PRO i Örby sitt 60-års jubileum och då kändes det extra viktigt att dokumentera hur det såg ut i Örby vid starten 1949.
En studiecirkel bildades och cirkelns syfte blev att beskriva näringslivet i Örby vid tiden för pensionärsföreningens tillkomst. Alltså hur det såg ut under 40 och 50 talen. Redan efter första sammankomsten stod det klart att det skulle bli betydligt mera än de 43 inrättningar som Lars-Åke listat. Minnen vällde fram och allt som vi började tala om borde på något sätt dokumenteras.
Tankarna på en bok började ta form. Ingen av oss i cirkeln hade någon som helst erfarenhet av dylikt arbete. Vi tog kontakt med den person som vi bäst kände till med erfarenhet från släkt- och hembygdsforskning, Britt Hagman. Britt kom och efter en träff hade hon lovat att ta hand om arbetet att skriva och utforma en bok. Vi var överens om att lägga upp boken som en promenad genom det vi kallar centrala Örby.
Vi har alltså avgränsat oss geografiskt inom detta område och tidsmässigt till 40-50 talen. En hel del av vad som vi beskriver har dock en historia som börjar tidigare och slutar senare, vilket vi i dessa fall försökt få med. Vi har också i några fall tagit med rörelser som vi ansett vara av stor betydelse för bygden, även om dessa ligger utanför vad vi kallar för centrala Örby. Därför finns det ett avsnitt med några av de största textilfabrikerna som sysselsatte många Örbybor och några av de konstnärer som vi känner bäst till och är mest kända. Även ett par badplatser vid Öresjön har vi tagit med.
Till sist vill vi rikta ett tack till alla som bidragit med att få fram uppgifterna i boken och vi cirkeldeltagare säger ett stort tack till dig Britt för allt ditt arbete Du med din erfarenhet lagt ned. Utan dig hade troligen ingen bok blivit till.

Cirkeldeltagare har varit:
Ann-Marie och Kjell Eliasson, Siv Eriksson, Alf Gabrielsson, Alf Gustafsson, Britt Hagman, Lars-Åke och Monika Martinsson, Walter Nilsson, Stig Oscarsson och Hasse Svensson.
Vår förhoppning är att boken Du just nu håller i, skall ge dig en bild av hur rikt och mångfacetterat näringslivet var i Örby för inte så länge sedan.
Örby 2011
Alf Gabrielsson

Ytterligare en bok med Dåheter.
Läs om Brazil Jack, Åke Söderblom och en korvmakerska från Göteborg.
Eller varför inte en grottmänniska från Skaraborg?
Men också om betydligt mindre kända personer från Västergötland.
Alla har det gemensamt att de har en historia värd att berättas.

Öxabäck
Öxabäck Socken
Historia Gårdar Folk
Med förhoppning att den nu färdiga boken om Öxabäck ska bli inte bara en intressant bok att läsa valda delar i utan även en tillgång, då det gäller att hämta fakta och kunskap om de olika gårdarna och dess människor, så presenteras boken för en bredare allmänhet och naturligtvis i synnerhet för alla med någon anknytning till socknen.
Det är många gårdar, som boken försöker skildra, och det är ett omfattande material, som legat till grund för de olika delarna. Av brist på utrymme har många detaljer inte kunnat komma med, En sträng sovring av ett digert fotomaterial har också måst ske.
Det finns en dikt, som förtjänar att så här inledningsvis återges:
Här är den bygden som fäderna röjde
redan i urtid som hävden ej når
Här är den marken som fäderna plöjde
hundratals gånger i hundratals år
Här ha de kämpat, här har de stridit
Här ha de älskat, här ha de lidit
de gamla som vila i ro.
Den förankring som vi alla har i en hembygd skapar åt oss perspektiv på vår tillvaro, om vi rätt tar till vara den gemenskap vi äger med gångna tider och gångna generationer, försöker förstå tidigare generationers förhållanden, långt mer bekymmersamma än många av oss i dag inser.
När Öxabäcksboken nu presenteras, sker det samtidigt med en förhoppning, att den ska ge många möjligheter se sambanden för egen del med dem, som levat tidigare.
Boken är naturligtvis behäftad med fel och brister. Den kommitté \”studiecirkel\” som arbetat med att ta fram materialet har lagt ner ett gediget och entusiastiskt arbete, som säkert boken bär vittnesbörd om. Det är också frågan om en mängd arbetstimmar och kvällar som satsats helt ideellt. Mot den bakgrunden hoppas vi alla bakom boken, att man ska ha överseende med att den inte blivit så fullständig, som kanske mången önskat, mången som saknar ett och annat ur socknens digra historia. Födelsedata i Öxabäcks husförhörslängder från början av 1782 till en bit in på 1800-talet är mycket opålitliga. Ofta slår det fel på omkring två år. En orsak kan vara att man sköt upp noteringen om att barnen nått 15 års ålder och då på så vis inte behövde betala skatt för dem förrän något eller ett par år senare. Vi har försökt korrigera dessa fel genom jämförelser med föddeboken.
Det kan vara viktigt påpeka, att mantal på en gård inte kan översättas i areal utan mera år ett sätt att skapa ett taxeringsvärde, en grund för beskattningen och andra gemensamma pålagor.
Boskapslängderna, som redovisas under en del gårdar, är mer ett mått på bondens ekonomiska ställning än gårdens storlek, eftersom det till stor del var de ekonomiska och personella resurserna som avgjorde besättningens storlek. Den nuvarande bebyggelsen vid Stommen och Amundagärde har inte kunnat tas med. Det skulle blivit ett alltför omfattande arbete och krävt mer resurser.
Många bidragsgivare har medverkat. Det rör sig om medel från näringslivet som t ex från Viskans Kraft AB, Öxabäcks Maskinstation, Öxalids Bygg, Öxabäcks Skogsentreprenad, AK:s Snickeri, Arnagårds Murning, Eccere Bygg men också från banker som Mjöbäcks Sparbank, Föreningsbanken Öxabäck och Borås Sparbank. Från Tore G Wärenstams stiftelsen har erhållits ett betydande bidrag. Vidare kan bland bidragsgivarna nämnas Öxabäcks syförening PRO, Öxabäcks Kyrkokassa, Marks kommun, Studieförbundet Vuxenskolan, Marks Studieförbund. Tack för det stöd och den hjälp att finansiera utgivningen, som detta inneburit, Många andra har också gjort insatser, som varit av stor betydelse. Ett särskilt tack går till alla, som ställt upp med material, foton och handlingar av olika slag.
Kyrkoherdefamiljen Andersson i Torestorp, Tage Bengtsson i Borås, Fritz Johansson i Mjiibåck, Gustav Andersson i Öxabäck och inte minst Birgitta Nobring i Mörarp tackas för värdefull medverkan med material till boken.
Öxabäck i september 1991
Ingemar Herngren

Finländare i Stockholm - under sex sekler
Skivan innehåller 100 nyskrivna artiklar, 1400 bilder, varav 18 mycket högupplösta kartor samt 14000 personposter. Bilderna är exempel ur arkiv och hör i regel ihop med artiklarna. Personposterna har skrivits av eller hämtats från digitala källor. 20 olika källor finns, från tidsperioden 1474-1981.

Sveriges befolkning 1880 är en databas innehållande uppgifter om alla personer som var skrivna i Sverige i slutet av 1880, nästan 4,6 miljoner människor.

Uppgifterna kommer från Statistiska centralbyråns avskrifter av kyrkans husförhörslängder för den tiden.

Uppgifter som redovisas är namn, boendeort och församling, födelseår och församling, yrke samt hushållstillhörighet.

Systemkrav:
Windows 98 eller senare • Minst 800x600 punkter med 16-bitsfärg • 128 MB RAM • 510 MB ledigt hårddiskutrymme.

CDn innehåller uppgifter om drygt 4,8 miljoner personer som bodde i Sverige årsskiftet 1890/1891. Ingående uppgifter är namn, boendeort och -församling, födelseår och -församling, yrke samt hushållstillhörighet.

En unik funktion är att man kan leta på hemmavarande barn via uppgifter om föräldrarna, något som underlättar vid sökning på barn eftersom de i folkbokföringen inte hade egna efternamn.

Systemkrav: Windows 98 eller senare, minst 800x600 punkters upplösning, 16-bitsfärg samt 535 MB ledigt hårddiskutrymme.

Skivan innehåller cirka 8,6 miljoner personer som var skrivna i Sverige i slutet av 1990.

I vikt format passar antavlan i en A4-pärm. Uppvikt är den ca 36 cm x 58 cm. Den rymmer proband och 6 generationer - 127 personer. Perfekt som arbetsantavla.